Begreppet vetenskap härstammar från ordet scientia och på latin betyder det kunskap. Innebär det att det inte är någon skillnad på vetenskap och kunskap? Ja, det är frågan – att vara vetenskap eller att inte vara vetenskap?

Vetenskap blir kunskap

Insamlandet av kunskap måste ske med vetenskapliga metoder, annars kan studieobjektet inte etiketteras som vetenskap. Samtliga metoder gällande insamlandet av information, oavsett den är materiel eller ickemateriel, måste forskarkraven, kriterierna och det vetenskapliga förhållningssättet vara uppfyllt. Därav är forskarvärlden ofta oeniga i frågan om hur olika materiella fynd skall tolkas som skapade av människan eller av djur. Nyligen fann en grupp arkeologer i Slovenien en 50.000 år gammal flöjt, gjord av lårbenet på en björn. Nationalmuseet i Ljubljana har redan presenterat föremålet som världens äldsta flöjt. Fast stämmer detta?

Majoriteten av forskarvärlden är långt mer skeptiska. De anser att de skapade hålen i benresterna beror på rovdjurens tänder och omöjligen är skapade av neandertalare – eftersom forskarna vet extremt lite om neandertalarnas kulturella företeelser. De äldsta flöjterna man funnit innan det påstådda flöjtfyndet i Slovenien är i Frankrike och Tyskland. Dessa flöjter skapades av de högre intellektuellt stående homo sapiens och är ca 35.000 år gamla. Att neandertalare skulle skapat flöjter 15.000 år tidigare än homo sapiens – bör nog ur ett strikt vetenskapligt perspektiv ses som föga troligt.

Vetenskapliga vardagsbeslut

Låt oss säga att du ska ta ett lån. Du vill ta ett lån utan UC och söker information om detta på nätet. Begrepp du kommer förhålla dig till är ränta, kreditprövning och återbetalning. För att ta rätt beslut och långivare bör du kritiskt granska, utvärdera och jämföra samtliga informationskällor innan du tar ett beslut. Vi människor tänker på risk och sannolikhet även i de minsta vardagsbesluten. Oavsett om det gäller ett beslut om lån, valet av pasta i matbutiken eller något annat vardagligt handlande – en sak står klar enligt forskningen: Vi människor är inte speciellt bra på att fatta beslut grundade på information gällande sannolikhet och risk.

Vetenskap i vardagen

Egentligen använder vi oss av vetenskapliga metoder i vardagen hela tiden, fast vi reflekterar sällan över detta faktum. Vi söker ofta kunskap om vad som är billigast, bäst eller nyast när det kommer till valet produkter och tjänster. Om vi använder liknande vetenskapliga metoder för att ta reda på vardaglig kunskap bör vi ompröva, jämföra och kritiskt förhålla oss till vad produkten eller tjänsten utlovar och bedyrar. Vi kan säkerligen behöva vara mer vetenskapliga i vardagen och inte minst förhålla oss mer kritiska till all den desinformation som strömmar över oss dagligen.

Leave a Reply